But you put on quite a show
really had me going
but now it's time to go
curtain's finally closing
that was quite a show
very entertaining
but it's over now
Go on and take a bow




Aldrig tidigare har en helg varit så efterlängtad som nu, det enda jag vill göra är att krypa ner under täcket, stanna där tills ngn hittar mig, vilket jag önskar skulle vara några dagar innan jul, innan dess ska ingen ens fundera på vart jag tagit vägen..
Men livet är hårdare än så, det finns alltid krav, press, stress och en jävla massa måsten! Men jag vill slippa dem, men inte för länge för hur sjukt det än kan låta så kommer jag ju börja sakna det efter ett tag. Att inte ha ett enda måste, något litet krav eller ngn som helst press på sig ngn gång, det skulle iaf göra mig tokig, tillslut, fast med allt det där så blir jag nog också tokig.
Det är 50/50 det där, men kropp och huvude sammarbetar oftast rätt bra så man klarar sig igenom även svårare tider, det vet jag.


"Det löser sig med skridskor, bara det finns is" Den är rätt bra när jag tänker efter och den får mig faktiskt att le mitt i allt tragiskt, sjukt och magont.






Snygging, bli bara min man,
så löser sig resten sen!







Försök inte ens att tävla med dem två till höger,
för dem ÄR bäst! Luv ju.