xoxo

Jag har kommit på varför jag aldrig har någon fredagskänsla längre, jag jobbar ju helgerna, 4 helger på 5 veckor är mkt för att vara Carolin Berg Johansson och jobba på Teliasonera... Så är det och då känns fredag som vilken veckodag som helst, det är synd, för jag skulle verkligen vilja få ut den där känslan som man får på en fredag annars den där häärliga känslan som kommer när arbetsdagen börjar lida mot sitt slut och man ska hem, kasta sig på soffan, laga god mat och fortsätta soffslappa, typ. eller egentligen är det nog bara känslan av att få göra precis vad jag vill, på vilket sätt jag vill och hur sent jag vill... utan att tänka på en arbetsdag i morgon.... Jag kommer inte få den känslan idag, den kommer liksom inte att infinna sig... Den kommer inte nästa fredag heller, för dååå, när jag väl är ledig, då ska jag flytta tidigt på lördag (vilket iof är ganska kul.... eller iallafall när man kommit i ordning, vilket man ju kanske inte gör på en dag...) nej okej det är inte kul och det kommer inte bli ngn fredagskänsla, helgen efter det är det jobb igen.... Och de två senaste har också inneburit jobb. Egentligen klagar jag inte, utan är mest den där känslan jag lite smått saknar.. Som jag inte anser att man får då man är ledig en veckodag, som igår till exempel då jag var ledig.. Det var skönt, men ingen känsla och allra minst fredagskänsla.....
NEJ, vet ni vad? nu räcker det..



Idag har det runnit krokodiltårar för mina kinder här på jobbet, det gillas INTE... Jag blev osams med pappa och vi både grät... Är det då man kanske har lite för mkt att tänka på? Och är lite föör stressade? Pressade? osv. jag vet inte, men jag gissar att det är då... Vi är iallafall sams nu och jag grät även under samtalet då vi blev sams... Sen kunde inte tårarna sluta rinna så söta lilla Jessica kom och gav mig ett par uppiggande kramar och ord! :)


Nu tänkte jag köra på i ca 3 timmar till, sen tar jag inte helg, men jag får iallafall åka hem, decka i soffan och laga god mat... vilket är en bra bit på vägen!



Förresten, jag är rädd, alltså totalt LIVRÄDD, för att jag inte ska kunna göra det jag allra helst vill under kommande år.... Helvetehelvetehelvete.



Titta hur min fialotta låg i morse när jag fixade frillan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0